Kampenomriket.se

Kampen omRiket

 

Välkommen

 

Nyheter

 

Beställning

 

Information

 

Kampen om riket

 

Korten

 

Spelexempel

 

Strategiguide

 

Kontakt

 

Länkar

 

Kampen om riket utspelar sig under svensk medeltid. Som spelare tar du rollen som rådsherre. Rådsherren är ledare för en av de mäktiga ätterna som fanns under medeltiden. Målet i spelet är att bli kung över riket.

I Kampen om Riket är spelomgången eller spelåret indelad i årstiderna vår, sommar, höst och vinter. Varje år inleds med ett riksrådsmöte. Under riksrådsmötet träffas rådsherrarna för att diskutera och fatta beslut i viktiga frågor. Vid varje årstid ska spelarna enligt en bestämd turordning genomföra individuella handlingar. Exempel på handlingar kan vara att ta eller spela ut kort, ta resurser, donera till kyrkan eller genomföra militära anfall.
 
Under spelets gång använder spelarna sina kort för att skaffa sig olika fördelar och förmågor. Spelarna är tvugna att interagera med varandra på flera olika sätt. Det gäller att hela tiden vara uppmärksam på vad motståndarna gör så att de inte hindrar de egna planerna.

Antal spelare 3-6, även om upp till 10 kan delta. Har dock inte speltestats med mer än 6 deltagare.

Här nedan finns reglerna till spelet. Läs och begrunda.

 

                                Regler

1. Mål

Spelet går ut på att bli kung över riket. Det finns fem olika sätt att bli kung på och därmed vinna spelet. Om man uppfyller någon av nedanstående punkter utropas man genast till kung. Om två spelare samtidigt uppnår något av målen vinner den med högst ära. Lika även där delas segern.

 

·         Bli vald till kung under ett riksrådsmöte. (se kap 4).

·         Få 30 eller mer i ära. (se kap 5.6).

·         Lyckas med ett uppror. (se kap 5.7).

·         Kontrollera 5 eller fler landskap. (se kap 9.4).

·         Kontrollera 5 eller fler slott. (se kap 9.8).

2. Startupp/Förberedelser

Spelet börjar med att man tar de fyra årstidskorten samt riksrådsmöteskortet och lägger dessa i en rad mitt på spelplanen (riksrådsmöte, vår, sommar, höst och vinter), en markör läggs på sommarkortet. Varje spelare får ett rådsherrekort. Rådsherren representerar överhuvudet för en av de mäktiga ätterna i riket. Det finns totalt tio rådsherrar. De som inte spelas av en spelare kallas ”Neutrala rådsherrar” och läggs i en egen hög vid sidan av spelplanen. Taktikkorten, turordningskorten, landskapskorten maktpersonskorten och ämbetskorten sorteras och läggs också för sig. (Är man fyra spelare utgår hovmästareämbetet ur spel. Är man tre utgår även kanslersämbetet). Resten av korten blandas och läggs i en draghög med baksidan uppåt, kallad ”Framtiden”. Kort som under spelets gång slängs, läggs med framsidan uppåt i en slänghög, kallad ”Dåtiden”. Resurserna (markörerna) läggs på en plats för sig och kallas ”Rikets skattkammare”.

 

Därefter får varje rådsherre tio kort från framtiden till sin ”Hand” och får tio resurser från rikets skattkammare till sin egen ”Skattkammare”. Om något av startkorten är ett händelsekort, slängs detta kort genast i dåtiden utan att det har någon effekt och man drar ett nytt kort istället. Varje rådsherre startar spelet med noll i ära. Skriv upp och bokför detta på ett papper. Därefter slår varje rådsherre ett slag med en tärning för att avgöra turordningen. Den som slår högst får turordningskort nummer ett, den som slår näst högst får nummer två, osv. Nu kan spelet om kungamakten börja!

3. Spelåret

Spelet följer en given ordning, det såkallade spelåret. Varje moment i nedanstående lista ska genomföras innan man går vidare till nästa. Spelåret finns även beskrivet på årstidskorten (se kap 9.13). OBS! Tänk på att spelet startar vid punkt 3, d.v.s. under sommaren.

 

1.       Riksrådsmöte: Året inleds med ett riksrådsmöte. (se kap 4). När mötet är avslutat flyttas markören till vårkortet.

2.       Vår: Varje rådsherre gör individuella handlingar enligt turordningen. (se kap 5). När alla har gjort detta flyttas markören till sommarkortet.

3.       Sommar: Varje rådsherre gör individuella handlingar enligt turordningen. (se kap 5). När alla har gjort detta flyttas markören till höstkortet.

4.       Produktion: Alla rådsherrar får produktion (se kap 7).

5.       Höst: Varje rådsherre gör individuella handlingar enligt turordningen. (se kap 5). När alla har gjort detta flyttas markören till vinterkortet.

6.       Vinter: Varje rådsherre gör individuella handlingar enligt turordningen. (se kap 5).

7.       Landskap: Varje rådsherre får +1 ära för varje landskap de kontrollerar.

8.       Maktpersoner: Bestäm vem som ska kontrollera de olika maktpersonerna under det kommande året. (se kap 9.5) Rådsherrarna får +1 ära för varje maktperson de får kontroll över. När detta är klart lämnar man ifrån sig kontrollen av eventuella neutrala rådsherrar så att dessa återigen kan mutas under det kommande riksrådsmötet samt flyttar markören till riksrådsmöteskortet. Därmed inleds ett nytt spelår (gå till punkt 1 i listan).

4. Riksrådsmöte

Vid ett riksrådsmöte träffas de mäktigaste männen i riket för att fatta viktiga beslut rörande dess framtid. Rådsherrarna och maktpersonerna sitter alla i rådet och har en röst var. Således finns det 16 röster. Vissa städer ger dock även en extra röst (se kap 9.10). Alla kort med gul ram har en röst i rådet. Ett riksrådsmöte hålls enligt en given dagordning som beskrivs nedan.

 

1.       Mutning av neutrala rådsherrar

Nu kan man försöka skaffa sig kontroll över de neutrala rådsherrarna. Man försöker muta en neutral rådsherre i taget. Varje rådsherre bestämmer i hemlighet hur mycket resurser denne vill spendera för att få kontroll över den neutrale rådsherren under det kommande spelåret. Det kan därför vara lämpligt att dölja antalet resurser man vill satsa under en av sina händer. När alla är klara avslöjar man samtidigt hur mycket man har satsat. Den som satsade mest betalar in resurserna och kontrollerar därmed den neutrale rådsherren. Övriga behöver inte betala. Det hela fortsätter tills alla neutrala rådsherrar har gåtts igenom. Satsar ingen några resurser kontrolleras den neutrale rådsherren inte av någon och mutningen avbryts genast (gå vidare till punkt 2). Betalar två eller fler rådsherrar lika många resurser tillfaller den neutrale rådsherren den som har högst ära (se kap 5.6), lika även där slår man en tärning om saken.

2.       Kungaval vid Mora stenar

Om en rådsherre kontrollerar (14 - antalet spelare) röster utropas denne till kung och vinner spelet. (se kap 1).

3.       Skatt på städer?

Riksföreståndaren (ämbete) bestämmer om alla rådsherrar ska betala en resurs för varje stad de kontrollerar. Kan man eller vill man inte betala förloras staden och läggs i dåtiden.

4.       Skatt på landskap?

Riksföreståndaren (ämbete) bestämmer om alla rådsherrar ska betala en resurs för varje landskap de kontrollerar. Kan man eller vill man inte betala förloras landskapet. Det blir då åter neutralt.

5.       Ämbetsutnämningar

Nu ska man fördela de olika ämbetena som finns i riket. Ämbetena är: Riksföreståndare, drots, marsk, kansler och hovmästare. Ämbetena utses genom att varje rådsherre räknar efter hur många röster denne kontrollerar. Den rådsherre som har flest röster väljer ett ämbete först, därefter får den med näst flest röster välja, osv. Detta fortsätter tills alla ämbeten är valda, en rådsherre måste välja ett ämbete när det är dennes tur. Vid lika många röster får den rådsherre som har högst ära välja först, lika även där slår man en tärning om saken. Om man av någon orsak inte kan ta emot ett ämbete övertar drottningen (maktperson) detta. Rådsherrarna får genast ära för det ämbete de får kontroll över (se kap 9.14).

6.       Krig?

Riksföreståndaren (ämbete) bestämmer om riket ska förklara krig mot Fienden. Om denne bestämmer att det ska bli krig, ska ett krig utkämpas omedelbart. (se kap 9.3).

7.       Bestäm turordning

Varje spelare slår en tärning för att avgöra turordningen för de individuella handlingarna under det kommande året. Den som slår högst får turordningskort nummer ett, den som fick näst högst får nummer två, osv. Därefter avslutas mötet.

5. Individuell handling

När det är en rådsherres individuella handling enligt turordningskortet, får denne välja att utföra olika handlingsalternativ. Det finns sju olika handlingsalternativ att välja mellan. Ett H eller HH anger kostnaden i antalet handlingar och siffran anger kostnaden i resurser man måste betala för att få utföra handlingsalternativet. En rådsherre kan maximalt utföra trehandlingar varje årstid. Väljer man således att utföra ett militärt anfall (HH) har man endast en handling kvar och får då välja mellan: Ta ett kort (H), Spela ut ett kort (H/?), Ta en resurs (H), Höja sin ära (H/3) eller Göra uppror (H).

 

 

De olika handlingsalternativen:             Kostnad i handlingar/resurser:

Ta ett kort                                                    (H)

Spela ut ett kort                                          (H/?)

Ta en resurs                                                (H)

Militärt anfall                                              (HH)

Diplomati aktion                                         (HH/2)

Höja sin ära                                                 (H/3)

Göra uppror                                                 (H)

5.1 Ta ett kort (H)

Rådsherren tar ett nytt kort från framtiden till sin hand. Kort man har på hand behöver man inte visa för de andra rådsherrarna. Man kan maximalt ha 10 kort på hand vid ett och samma tillfälle. Om man tar ytterligare ett kort måste man genast slänga ett kort. Kort som slängs läggs i dåtiden. Övrigt (se kap 9).

5.2 Spela ut ett kort (H/?)

Rådsherren spelar ut ett kort denne har på hand. Vissa kort kostar resurser att spela. Kostnaden anges på kortet med en svart siffra. Kort med tjock färgad ram som spelas ut, ligger kvar i spel och kontrolleras av den rådsherre som spelade ut kortet. De ska alltid placeras väl synliga framför rådsherren. Övrigt (se kap 9).

5.3 Ta en resurs (H)

Rådsherren får en resurs från rikets skattkammare. Resurserna är spelets betalningsmedel. Rådsherrens resurser placeras alltid väl synliga framför rådsherren.

5.4 Militärt anfall (HH)

En rådsherre kan anfalla andra rådsherrars landskapskort, stadskort eller slottskort för att försöka skaffa sig kontroll över dessa. Vid ett militärt anfall använder man sig av kort med stridsvärde (röd siffra). Först bestämmer anfallaren vilket kort denne angriper. Ett militärt anfall äger rum i det landskap som kortet man angriper ligger i. Endast kort med stridsvärde som ligger i detta landskap kan användas i striden. Vilket landskap kortet ligger i anges i rubriken på respektive kort. Soldatkort, marsken (ämbetskort) och adelns talesman (maktperson) kan användas i alla landskap medans landskapskort, slottskort och stadskort endast kan användas om anfallet äger rum i samma landskap som dessa ligger i. När man fastslagit vilka kort som kan delta i anfallet placerar både anfallaren och försvararen ut markörer på dem. Varje kort får lika många markörer som dess stridsvärde. Om man inte har några kort med stridsvärde som kan användas i anfallet har man automatiskt förlorat.

 

När man placerat ut markörerna på de deltagande korten, tar de båda rådsherrarna tre taktikkort (A-B-C) var och spelar ut ett av dessa samtidigt. Det fungerar ungefär som sten/sax/påse. Spelar en rådsherre inte ut något kort har denne gett upp och förlorat, men slipper då slå några slag för de kort som deltar i anfallet (se nedan). I taktiktabellen syns vad som händer när man spelar ut de olika taktikkorten.

 

Spelare 1           Spelare 2

Taktik A             Taktik B               Spelare 2 får 5 i skada

Taktik B              Taktik C               Spelare 2 får 3 i skada

Taktik C              Taktik A              Spelare 2 får 2 i skada

Samma                 Samma                 Båda får 1 i skada

 

Skadan anger det antal markörer som man måste ta bort från sina kort. Den som får skada, väljer själv vilka markörer som ska tas bort. Rådsherrarna fortsätter spela ut de olika taktikkorten tills endera sidan inte har några markörer kvar. Denne har då förlorat. Om ingen har några markörer kvar vinner försvararen. Vinner anfallaren måste försvararen ge det kort som anfölls (landskapskort, stadskort eller slottskort) till denne. Kortet placeras väl synligt framför sin nye ägare. Vinner försvararen behåller denne kortet.

 

För varje kort (dock inte landskapskort, marsken (ämbete), adelns talesman (maktperson) eller kortet som angrips) som deltog i striden och inte längre har några markörer kvar måste man genast slå ett tärningsslag för att se vad som händer.

 

5-6 Kortet ligger kvar

3-4 Ta upp kortet på hand

1-2 Släng kortet i dåtiden

 

OBS! Den som anföll kan efter striden och eventuellt kortbyte anklagas för förräderi vid tinget (se kap 8).

 

Om man anfaller en upprorsledare för att slå ner dennes uppror gäller vissa specialregler avseende vilka kort som kan delta i anfallet. (se kap 5.7).

5.5 Diplomati aktion (HH/2)

En rådsherre kan genom diverse politiska intriger och ränkspel försöka få kontroll över neutrala landskapskort (de som inte kontrolleras av någon rådsherre) eller andra rådsherrars personkort, landskapskort, stadskort eller slottskort.

 

Rådsherren som utför diplomati aktionen bestämmer vilket kort han vill försöka få kontroll över. Därefter räknar han ihop sitt sammanlagda diplomativärde (blå siffra) på alla sina utspelade kort. Den som äger kortet räknar också ihop sitt sammanlagda diplomativärde på alla sina utspelade kort. Därefter slår de båda vars ett slag med två tärningar och lägger till sitt diplomativärde. Rådsherren som utför aktionen vinner om denne får en högre summa än ägaren till kortet. Då tvingas ägaren genast välja om han vill lämna ifrån sig kortet eller inte. Blir summan lika eller lägre har ägaren vunnit och behåller därmed sitt kort.  

 

Lämnar ägaren ifrån sig kortet får den rådsherre som utförde aktionen genast kontroll över detta. Kortet placeras väl synligt framför sin nye ägare. Lämnar ägaren inte ifrån sig kortet, behåller han detta men kan då bli anklagad för förräderi vid tinget (se kap 8).      

 

Om det som aktionen gäller är ett neutralt landskapskort anses det ha tre i diplomativärde. Detta värde är inte utskrivet på landskapskortet och gäller endast så länge landskapet inte kontrolleras av någon rådsherre. Rådsherren som genomför diplomati aktionen bestämmer vem av de övriga rådsherrarna som ska slå tärningsslaget för det neutrala landskapet. Om den som utför aktionen vinner får han genast kontroll över det neutrala landskapet annars förblir det neutralt.

5.6 Höja sin ära (H/3)

En rådsherre kan höja sin egen ära. Ära är ett mått på hur väl ansedd rådsherren är i riket. Ett sätt att vinna spelet är att skaffa sig 30 eller mer i ära (se kap 1). Det finns många olika sätt att få ära på, några exempel är att skaffa sig kontroll över maktpersoner, landskap och/eller ämbeten. En rådsherre startar spelet med noll i ära. Ära kan inte vara mindre än noll.

 

En rådsherre som försöker höja sin ära får välja mellan två olika sätt: Antingen kan denne donera de tre resurser det kostar att utföra handlingsalternativet till kyrkan och få +1 ära eller så kan han chansa och använda resurserna till att anordna ett fest- och tornerspel. Då måste han slå 5+ med ett tärningsslag, lyckas detta får han +3 ära men misslyckas det får han ingen ära alls.

5.7 Göra uppror (H)

En rådsherre kan göra uppror i riket för att med militära medel ta makten och utropa sig till kung och därmed vinna spelet (se kap 1). Placera rådsherrekortet vid den aktuella årstiden (där markören ligger) för att visa när han lyckas bli kung. Om rådsherren gör uppror under våren utropas han till kung om han inte besegras eller mördas fram till rådsherrens individuella handling nästa vår. Upprorsledaren ska således överleva ett helt år för att lyckas med upproret. När man gör uppror måste upprorsledaren dessutom följa nedanstående punkter:

 

  • Upprorsledaren kan inte dömas för något brott och inte rösta i tinget eller i riksrådsmötet. (övriga kort denne kontrollerar kan dock fortfarande rösta).
  • Upprorsledaren kan inte inneha något ämbete (det övertas av drottningen).
  • Upprorsledaren behöver inte betala några skatter under ett riksrådsmöte.
  • Andra rådsherrar kan genomföra militära anfall mot denne utan risk att anklagas för förräderi.

 

För att slå ner upproret måste man antingen mörda rådsherren (se kap 9.2) eller besegra upprorsledaren i ett militärt anfall (se kap 5.4). Det är enbart soldatkort, marsken (ämbete) och adelns talesman (maktperson) som kan användas i detta militära anfall. Om upprorsledaren kontrollerar böndernas talesman (maktperson) kan denne förutom ovan nämnda kort använda alla sina landskapskort vid försvar av upproret.

 

Om upprorsledaren besegras misslyckades upprorsförsöket. Denne återfår då sitt rådsherrekort och kan bli anklagad för högförräderi vid tinget (se kap 8).

6. Rådsherre som dör

En rådsherre kan dödas genom mord (se kap 9.2), avrättas vid ett misslyckat upprorsförsök (se kap 5.7) eller dö när han är ute på pilgrimsresa (se kap 8.3). Placera rådsherrekortet vid riksrådsmöteskortet för att markera att rådsherren är död. En dödad rådsherres affärer sköts av dennes hustru. Man drabbas därför av följande nackdelar:

 

  • Man kan endast använda sig av en handling varje årstid.
  • Man kan inte få någon ära.
  • Man kan inte göra uppror.  
  • Man kan inte utropas till kung.
  • Man kan inte inneha något ämbete (det övertas av drottningen).
  • Man kan inte dömas för något brott eller rösta i tinget. (övriga kort man kontrollerar kan dock fortfarande rösta).
  • Andra rådsherrar kan genomföra militära anfall mot denne utan risk att anklagas för förräderi.

 

I början av nästa riksrådsmöte före det att mutningen äger rum, tar en släkting till rådsherren över ansvaret för ätten, men startar med –5 ära. Spelaren återfår därmed sitt rådsherrekort och nackdelarna upphör att gälla.

7. Produktion

Alla rådsherrar får resurser från rikets skattkammare under hösten (se kap 3). Man får lika många resurser som det sammanlagda värdet av inkomsten (grön siffra) för samtliga kort respektive rådsherre kontrollerar.

8. Ting

Ett ting är en rättegång som kan hållas mot rådsherrar som har begått brott. Det är endast drotsen (ämbete) som kan anklaga en rådsherre för ett brott. Om en rådsherre gör sig skyldig till någon av nedanstående punkter bestämmer drotsen om ett ting ska hållas:

 

  • Genomföra ett militärt anfall. (Förräderi).
  • Inte vara på rikets sida vid krig och riket vinner kriget. (Förräderi).
  • Inte vara på rikets sida vid ett bondeuppror och riket vinner kriget. (Förräderi).
  • Misslyckas med förräderikorten: Mord, brand eller stöld mot annan rådsherre. (Förräderi).
  • Inte lämna ifrån sig kortet när man förlorat en diplomati aktion. (Förräderi).
  • Misslyckas med ett uppror. (Högförräderi).

 

Vid ett ting räknar varje rådsherre efter hur många röster denne kontrollerar (kort med gul ram) Därefter röstar varje rådsherre enligt turordningen om den anklagade ska vara skyldig eller inte. En rådsherre döms för brottet om över hälften av rösterna säger detta.

8.1 Förräderi

Döms man för förräderi får man -3 ära. Man ska även omedelbart betala böter till rikets skattkammare. Böternas storlek är tre resurser, plus en resurs för varje landskapskort och stadskort man kontrollerar. Kan man eller vill man inte betala böterna måste man genast bege sig iväg på en pilgrimsresa för att sona sitt brott (se kap 8.3).

8.2 Högförräderi

Döms man för högförräderi dödas rådsherren. (se kap 6).

8.3 Pilgrimsresa

När en rådsherre beger sig iväg på pilgrimsresa blir han borta under ett helt år. Placera rådsherrekortet vid den aktuella årstiden för att visa när han kommer tillbaka. Så länge rådsherren är borta sköts dennes affärer av hustrun. Man drabbas därför av samma nackdelar som om rådsherren dödats (se kap 6).

När rådsherren kommer tillbaka från sin pilgrimsresa, återfår han sitt rådsherrekort. Därefter ska han före sina individuella handlingar slå ett tärningsslag för att se vad som händer. Om han slår 2+ får han det antal ögon tärningen visade i ära, resurser och diplomativärde (Diplomativärdet gäller endast under den aktuella årstiden). Slår han en etta dör rådsherren. (se kap 6).

9. Korten

Det finns 14 olika typer av kort. Överst på varje kort finns en rubrik med kortets namn. Nederst visas vilken typ av kort det är. I mitten finns ofta en illustration. Korten omges av en ram. En tjock färgad ram visar att kortet ligger kvar i spel när man spelar ut det, en tunnare svart ram visar att kortet slängs i dåtiden. I kortens fyra hörn finns siffror. De olika siffrorna visar: diplomativärde (övre vänstra hörnet, blå siffra), stridsvärde (nedre vänstra hörnet, röd siffra), inkomst (övre högra hörnet, grön siffra) och kostnad (nedre högra hörnet, svart siffra). Ett H, HH eller HHH i regeltexten på kortet anger att kortet ger fler handlingsalternativ under spelarens individuella handling som denne kan använda sig av genom att spendera 1-3 handlingar. En siffra efter bokstäverna anger att man även måste betala så många resurser för att få utnyttja handlingsalternativet. På vissa kort står det även 5+, det betyder att det krävs ett tärningsslag där man ska slå fem eller mer för att handlingen ska lyckas. På en del kort finns en liten kyrkosymbol och/eller en fartygssymbol som används vid kontroll av olika maktpersoner (se kap 9.5). Korten kan bryta mot reglerna eller på andra sätt kringgå dem. Det som står på kortet gäller. Nedan beskrivs alla olika typer av kort.

9.1 Aktionskort

Aktionskort är kort som kan spelas ut när som helst och har omedelbar effekt men som sedan kastas i dåtiden. OBS! Det kostar ingen handling att spela ut aktionskort. Aktionskort som börjar med ”Du” är personliga och gäller endast för den rådsherre som spelade ut kortet.  

9.2 Förräderikort

Förräderikort är kort som har omedelbar effekt men som sedan kastas i dåtiden. Det finns tre olika typer av förräderikort; mord, brand och stöld. Mord gör det möjligt att mörda rådsherrar, maktpersoner eller personer. Brand gör det möjligt att förstöra en annan rådsherres städer eller slott. Stöld gör det möjligt att stjäla resurser från andra rådsherrar.

9.3 Händelsekort

Händelsekort som dras av en rådsherre måste genast visas för de andra rådsherrarna och får genast effekt. OBS! Detta kostar ingen handling. Därefter slängs det i dåtiden. Det finns ett antal olika händelsekort, deras effekter anges nedan:

Digerdöden

Alla rådsherrar måste slå ett tärningsslag för varje personkort och soldatkort de kontrollerar:

 

5-6 Kortet ligger kvar

3-4 Ta upp kortet på hand

1-2 Släng kortet i dåtiden

Krig

Varje rådsherre ska enligt turordningen bestämma vilken sida han ska stödja, fienden eller riket. Marsken (ämbete) måste dock alltid ställa sig på rikets sida. Finns det ingen marsk övertas dennes funktion av den rådsherre som har högst ära, lika även där slår man en tärning om saken. Marsken ska slå 4+ med en tärning för att riket ska vinna kriget annars vinner fienden. Om det sammanlagda stridsvärdet av samtliga soldatkort hos dem som ställt sig på rikets sida är mindre än 10 ges –1 på tärningsslaget och vid mer än 15 ges +1.

 

Är man på den förlorande sidan måste man genast slå ett tärningsslag för varje soldatkort, stadskort och slottskort man kontrollerar. Om riket vann kriget och man stod på fiendens sida kan man dessutom bli anklagad för förräderi vid tinget (se kap 8).

 

5-6 Kortet ligger kvar

3-4 Ta upp kortet på hand

1-2 Släng kortet i dåtiden

 

Är man är på den vinnande sidan får man krigsbyte. Man får lika många resurser som det sammanlagda stridsvärdet hos sina egna soldatkort. Om riket vann kriget får marsken förutom krigsbyte även +3 ära.

Missväxt

Landskapskort ger inga resurser vid nästa produktion.

Goda skördar

Landskapskort ger dubbelt så mycket resurser vid nästa produktion. Det av de båda händelsekorten ”Missväxt” och ”Goda skördar” som spelades ut sist gäller.

Kardinal

Ingen kan genomföra några militära anfall eller diplomati aktioner mot rådsherren som kontrollerar ärkebiskopen. Kontrollerar man ärkebiskopen kan man heller inte anklagas för något brott. Alla förändringar gäller tills nästa riksrådsmöte.

Korståg

Varje rådsherre kan (om man så önskar) skicka iväg soldatkort på ett korståg. Rådsherrarna fattar beslut enligt turordningen. Man får genast lika mycket ära som hälften av det sammanlagda stridsvärdet på de soldatkort man skickar iväg, avrundat uppåt. Varje rådsherre ska därefter slå ett tärningsslag för varje kort som skickades iväg:

 

5-6 Kortet ligger kvar

3-4 Ta upp kortet på hand

1-2 Släng kortet i dåtiden

Bondeuppror

Ett bondeuppror fungerar precis som ett krig (se kap 9.3) men om man befinner sig på den vinnande sidan får man inte något krigsbyte och marsken (ämbete) får inte någon ära.

9.4 Landskapskort

Landskapskorten kan rådsherrarna skaffa sig kontroll över. Om man kontrollerar fem eller fler landskap utropas man genast till kung och vinner spelet. (se kap 1). För varje landskapskort man kontrollerar vid slutet av året får man +1 ära (se kap 3). Landskapskort som ingen kontrollerar kallas neutrala landskap. Neutrala landskap kan endast erövras genom en diplomati aktion (se kap 5.5). Landskapets stridsvärde kan användas vid militära anfall mot städer eller slott som ligger i landskapet. På respektive landskapskort anges även vilka städer och slott som ligger i landskapet.

9.5 Maktpersonskort

Det finns sex olika maktpersoner som de olika rådsherrarna kan skaffa sig kontroll över. Dessa är: Ärkebiskopen, drottningen, adelns talesman, hansans talesman, borgarnas talesman och böndernas talesman. De olika maktpersonerna har alla en röst vid riksrådsmötet och i tinget. För varje maktperson man tar kontroll över vid slutet av året får man +1 ära (se kap 3).

 

Ärkebiskopen

Kontrolleras av den rådsherre som har flest kyrkor. Ärkebiskopen ger tre omslag varje år. Placera tre markörer på kortet för att visa detta. Man kan därefter använda dessa markörer för att slå om det tärningsslag man just gjorde. Endast tärningsslag man själv gör kan slås om på detta sätt. Använda markörer återfås i slutet av året när man ska se vem som kontrollerar de olika maktpersonerna. (se kap 3).

 

Drottningen

Kontrolleras av den rådsherre som har flest resurser. Drottningen övertar ämbeten som en rådsherre förlorat/inte kan ta emot. Om drottningen övertar ett ämbete får rådsherren som kontrollerar drottningen ingen ära för detta. Om drottningen mördas kontrolleras eventuella ämbeten inte av någon.

 

Adelns talesman

Kontrolleras av den rådsherre som har flest slott. Adelns talesmans stridsvärde kan användas vid alla militära anfall.

 

Hansans talesman

Kontrolleras av den rådsherre som har flest fartyg.

 

Borgarnas talesman

Kontrolleras av den rådsherre som har flest städer.

 

Böndernas talesman

Kontrolleras av den rådsherre som har flest landskap. Vid uppror kan man som upprorsledare använda alla sina landskaps stridsvärden vid försvar av upproret om man kontrollerar böndernas talesman (se kap 5.7).

 

För kontroll av maktpersonerna gäller att vid lika tillfaller maktpersonen den rådsherre som har högst ära, lika även där slår man en tärning om saken. En maktperson som mördas (se kap 9.2) läggs vid sidan av spelområdet. Maktpersonen kommer sedan i spel vid slutet av året när man ska utse vem som kontrollerar de olika maktpersonerna. (se kap 3).  

9.6 Personkort

Personkorten kan rådsherrarna skaffa sig kontroll över. De är personer som lyder under en rådsherre och hjälper denne med olika saker. De har alla olika förmågor och färdigheter. En person som mördas (se kap 9.2) slängs i dåtiden.

9.7 Rådsherrekort

Det finns tio rådsherrekort. I början av spelet tar varje spelare kontroll över en rådsherre. De övriga rådsherrarna som inte spelas av någon kallas för neutrala rådsherrar. Man kan få tillfällig kontroll över de neutrala rådsherrarna under ett spelår genom att muta dem vid ett riksrådsmöte (se kap 4). En rådsherre som mördas (se kap 9.2 eller kap 6) läggs åt sidan och kommer inte i spel igen förrän i början av nästa riksrådsmöte. Placera rådsherrekortet vid riksrådsmöteskortet för att visa detta.

9.8 Slottskort

Slottskorten kan rådsherrarna skaffa sig kontroll över. Om man kontrollerar fem eller fler slott utropas man genast till kung och vinner spelet (se kap 1). Slottets stridsvärde kan användas vid militära anfall mot landskapet vari slottet ligger eller mot andra slott och städer i samma landskap. Vilket landskap slottet ligger i anges under rubriken.

9.9 Soldatkort

Soldatkort anger att rådsherren har en militär styrka. Soldatkortets stridsvärde kan användas vid alla militära anfall.

9.10 Stadskort

Stadskorten kan rådsherrarna skaffa sig kontroll över. Stadens stridsvärde kan användas vid militära anfall mot landskapet vari staden ligger eller andra städer och slott i samma landskap. Vilket landskap staden ligger i anges under rubriken.

9.11 Taktikkort

Taktikkort används vid militära anfall. Det finns tre olika taktikkort. A-B-C. Varje rådsherre tar en av varje sort och spelar ut dessa samtidigt vid militära anfall. (se kap 5.4).

9.12 Turordningskort

Turordningskorten ges till rådsherrarna vid riksrådsmötet, under punkt 7. (se kap 4). Siffran på kortet anger den turordning som gäller för spelarnas individuella handling (se kap 5), när man ska rösta vid ting (se kap 8), om man ska skicka iväg soldater till ett korståg (se kap 9.3) samt vilken sida man ska ställa sig på vid krig (se kap 9.3).

9.13 Årstidskort/riksrådsmöteskort

Årstidskorten och riksrådsmöteskortet läggs ut i en rad, centralt placerade på spelytan i följande ordning: Riksrådsmötet, vår, sommar, höst och vinter. På årstidskorten lägger man en markör för att visa vilken årstid det är och vad som gäller för årstiden. När man har utfört alla moment i en årstid flyttar man markören till nästa årstid, osv. (se kap 3).

9.14 Ämbetskort

Det finns fem ämbetskort som kan ges till olika rådsherrar. De olika ämbetena är: Riksföreståndare, drots, marsk, kansler och hovmästare. Ämbetskorten fördelas under riksrådsmötet (se kap 4). Rådsherrar som tar kontroll över ett ämbete får genast ära samt olika fördelar och förmågor. Placera ämbetskortet på rådsherrekortet för att visa vilket ämbete rådsherren har. Om rådsherren kontrollerar ett ämbete och mördas (se kap 9.2), beger sig iväg på pilgrimsresa (se kap 8.3) eller gör uppror (se kap 5.7) tillfaller ämbetet drottningen (maktperson). Marskens stridsvärde kan användas vid alla militära anfall. Är man fyra spelare utgår hovmästareämbetet ur spel. Är man tre utgår även kanslersämbetet.

 

Lycka till!

 

Karl Sassner

 

-Spelar spelens spel spelar spelande spelsugna spelfanatiska spelare-

 

 

Kampen om riket

Ett strategispel om maktkamp i medeltidens Sverige
Tillbaka